På väg hem från Toscana förlängde vi resan lite och tog en omväg via Frankrike. Vi körde genom de schweiziska Alperna upp till Alsace och vidare till Champagne. Schweiz bjöd på fantastiska vyer och hutlösa priser på hotell och mat. Vi åt en varsin schnitzel med rösti, gott men utan någon större finess. Frukosten på hotellet i Sursee var den skralaste jag någonsin sett. En sorts torrt bröd, croissanter, ett litet fat med några enstaka pålägg och lite frukt. Det blev underkänt och ett dåligt betyg på Tripadvisor.
Men det var ju Frankrike det skulle handla om. Vi körde genom Alsace och passade på att göra en snabb avstickare till byn Riquewihr och till vinhuset Dopff. En låda av vardera riesling och pinot gris och sen ut på vägen igen. Till Épernay, champagnens huvudstad. Vi har varit där en gång förut och då tyckte vi att det var alldeles underbart där. Vi trivdes rätt gott denna gång också, även om två nätter i stan kanske är lite väl lång tid. Utöver champagnegatan och en vacker kyrka, finns det inte så mycket för turister att se. Vi rekommenderar att man tar sig ut i landskapet runtom och ser på de fantastiska odlingarna samt besöker de små champagnehusen.
Låt oss börja på Avenue de Champagne, stadens paradgata. Den är någon kilometer lång och de stora champagnehusen ligger på vardera sidan av gatan. De mest kända namnen som man hittar här är Moët et Chandon, Pol Roger, Perrier Jouet, Mercier och de Castellane. Här kan man gå på guidade visningar i de kilometerlånga tunnlarna under staden, där de olika champagnehusen lagrar sina viner. En guidad tur kostar runt 20 euro och inkluderar oftast provsmakning av 2-3 champagnesorter. Vinhusen har givetvis också försäljning av sina viner och på enstaka ställe kan man köpa till något lägre pris än i Sverige. Dock är det bättre att köpa i de mindre champagnebutikerna, här är priserna avsevärt bättre. Vinhusen har också försäljning av glas, vinhinkar, öppnare, förkläden och liknande till ganska hutlösa priser.
I början av gatan ligger Hôtel de ville med ett vackert minnesmonument över andra världskriget. Bakom stadshuset ligger en mysig liten park. Mittemot ligger Moët et Chandon, det största champagnehuset i staden. De saluför också den kända Dom Pérignon, uppnämnd efter den benediktinermunk som hade stor betydelse för utvecklingen av viner i distriktet. Han gjorde studier i vinets sammansättning, lagring och utvecklade tekniker för förslutning med kork och metallkorg. Dock var han inte den första att göra mousserande vin.
Dompan själv.
Champagne görs som regel av tre druvsorter. Chardonnay, pinot noir och pinot meunier. De två sistnämnda är blå druvor. Blandningen av de tre varierar, i en blanc de blanc förekommer bara chardonnaydruvan, i en blanc de noir bara de blå druvorna, men de flesta sorter görs på alla tre. Druvorna plockas för hand för att minska risken att färgämnen lakas ur skalen och färgar champagnen. Druvorna pressas sedan och presshusen ligger oftast i anslutning till vingårdarna. Sedan är det dags för jäsning. Efter jäsningen blandas viner från de olika druvsorterna och även från olika delar av distriktet, till en cuvée. Varje flaska får sen en tillsats av jäst och socker och sedan försluts flaskorna för lagring. En standardchampagne lagras i 3 år, vintagechampagner i 5 eller fler år. Under tiden som vinet lagras, bildas kolsyran, bubblorna, det magiska. Och trycket ökar i flaskan, därav flaskans tjockare glas och botten.
Ju längre vinet får ligga på flaskan, desto mindre blir bubblorna i storlek och därmed också som regel dyrare vin.
Innan man kan dricka champagnen måste jästen bort. Man ställer därför flaskorna i stora träställ och sedan skakas, roteras och reses flaskorna successivt. Sakta samlas jästen i flaskhalsen, en process som tar flera veckor. Man tar försiktigt upp flaskorna från källaren och doppar flaskhalsarna i en kylvätska som får jästen att frysa till is. När man sedan tar av kapsylen på flaskan, skjuts jästfällningen ut som en ispropp. Man fyller sen upp flaskorna med en blandning av färdig champagne, socker och ibland några droppar konjak. På med de klassiska korkarna och metallkorgarna och sedan ut till försäljning.
Som ni säkert redan känner till, får mousserande bara kallas champagne om det kommer från distriktet med samma namn. Däremot används samma tillverkningsmetod till andra mousserande såsom crèmant, cava och prosecco. Men att köpa en sådan betyder inte att det per automatik smakar likadant som en champagne. Jordmånen i området är rik på krita, vilket ger en hög mineralitet och en krispighet hos vinet som man inte hittar på så många ställen. Just därför är champagne så gott!!
Champagne de Castellane ståtar med ett eget högt torn och är lätt att hitta. Champagnen ligger i Sverige på drygt 200 kr och är en klart prisvärd sådan.
På Merciers vinhus i slutet av Avenue de Champagne, kan man gå ut bland druvorna som växer mitt i stan. Här finns chardonnay, pinot noir och pinot meunier för beskådning. Mercier är för övrigt en mycket prisvärd champagne som finns i Systembolagets beställningssortiment.
Inuti Mercier finns en gigantisk ektunna som tillverkades för att frakta champagne till världsutställningen i Paris 1889. Det tog 3 år att torka eken och 7 år för att forma den till en tunna. Den vägde så mycket att flera av broarna på vägen till Paris fick byggas om för att hålla.
Vi köpte vår champagne hos Salvatori, en liten hål-i-väggen-butik belägen på Rue Fluduard i stadskärnan. Här köper man Pol Roger Brut Réserve för motsvarande 230 SEK (367 kr på Systembolaget) och här finns det mesta kan man vilja ha. Det finns också övriga franska viner för en spottstyver. Kvinnan som arbetar här är säkert dryga 70 år, går i städrock och kan inte ord engelska. Hon slår in priserna på en gammal räknemaskin och har viner staplade över högt och lågt i ett system som säkert bara hon själv känner till. Vi rekommenderar varmt att ni går dit och handlar. Även om man inte kan ett ord franska, kan man peka i en pärm och visa med fingrarna hur många buteljer man vill ha.
Vi rekommenderar också att man köper ett glas champagne till lunchen och kanske som fördrink på kvällen. Det kostar 5-10 euro per glas vilket ju inte är särskilt dyrt med svenska mått mätt. Det förutsätts nästan på restaurangerna att man börjar med ett glas... Och det finns goda möjligheter att äta gott. På bilden ovan äter vi en salade paysanne, en sallad med grönsallad, nobisliknande dressing, stekt potatis, bacon, ägg och getost. Låter konstigt, men var otroligt gott.
Den bästa måltiden åts på La Banque, lite mer fine dining men ändå relativt billigt. De erbjuder många champagner på glas och klassisk fransk mat. Här rekommenderar jag verkligen desserten Poire Belle Hélène, en fransk klassiker.
Däremot kan man undvika restaurangen som serverade desserten ovan. Den heter La Sardaigne och ligger vid Notre Dame. Trista pizzor, kött utan större finess och skamliga desserter. Min tarte tatin var visserligen ljummen, men degen var knappt bakad alls och sifongrädden dekorerades med chokladströssel... Min mans crème brûlée var kylskåpskall och överbakad med en grynig konsistens.
Kyrkan Notre Dame är värd ett besök. Den är lik sin namne i Paris och är byggd i samma gotiska stil. Fly stadstrafiken och gå in i kyrkan, tänd ett ljus och njut en stund. Studera sedan de horribla statyerna på kyrkans utsida, gå vidare till ett café, slå dig ner och njut ett glas champagne!
Källa: "Vinets magi" av Bengt-Göran Kronstam och Claes Löfgren, en bok som rekommenderas den som vill lära sig mer om vin.
Om du vill lära dig mer om svensk husmanskost, återkom på torsdag. Då senapsmarinerar vi strömming!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar